På bara ett år har insamlingen av plastförpackningar i Halmstad ökat med hela 80 procent. Det är ett fantastiskt resultat som visar vilken skillnad vi kan göra tillsammans när fler förpackningar hamnar på rätt plats. Bakom framgången står alla Halmstadbor som varje dag hjälper till att sortera sina förpackningar i de färgade påsarna och även om plasten ligger i topp ökar insamlingen även av de andra materialen.
Det har nu gått ett år sedan HEM införde de färgade påsarna för sortering av förpackningar och restavfall. Omkring 29 000 hushåll omfattas av systemet och resultatet av det första året är mycket positivt.
Kvantiteten av påsar som kommer in för sortering visar att hushållen är engagerade och duktiga på att sortera och återvinna i de färgade påsarna.
En påse sticker verkligen ut vilket också syns när man besöker sorteringsanläggningen, den rosa påsen för plastförpackningar.
Just plastförpackningar toppar ökningen av insamlat material med hela 80 procent. Även pappersförpackningarna visar en positiv utveckling med en ökning på 20 procent.
Varje månad samlas nu stora mängder förpackningar in via de färgade påsarna från villor, fritidshus och mindre flerfamiljshus på upp till nio lägenheter som omfattas av färgsorteringen. Materialet transporteras från hushållens soptunnor till HEM:s optiska sorteringsanläggning på Kristinehed där påsarna sorteras efter färg och innehållet skickas vidare till återvinning.
Att allt mer plast sorteras ut är särskilt betydelsefullt. Plast som hamnar i restavfallet går till förbränning och orsakar utsläpp av fossil koldioxid. När plastförpackningarna i stället sorteras rätt kan materialet återvinnas och användas som råvara till nya produkter. Det innebär både minskad klimatpåverkan, bättre resurshushållning och lägre kostnader för avfallshanteringen eftersom det kostar att bränna fossilt material. Dessutom får HEM betalt för materialet som går till återvinning, pengar som kan bidra till att bekosta och utveckla sorteringen. En ekonomisk win- win också alltså.
Men det finns mer att göra och ännu mer att återvinna. För även om utvecklingen går åt rätt håll är det fortfarande mycket som slängs fel. När vi på HEM gör regelbundna plocktester och tittar på innehållet i vanliga soppåsar med restavfall ser vi att nästan hälften av innehållet fortfarande hade kunnat sorteras i andra påsar och återvunnits. Framför allt är det matavfall, plast- och pappersförpackningar som hamnar i restavfallspåsen.
Varje påse som sorteras rätt gör faktiskt skillnad. Genom att sortera ut förpackningar och matavfall hjälper vi tillsammans till att ta vara på värdefulla resurser och minska mängden avfall som behöver förbrännas.
Ett stort tack till alla Halmstadbor som bidrar till den positiva utvecklingen! Det är ert engagemang hemma vid köksbänken som gör resultaten möjliga. Nu fortsätter vi tillsammans att göra Halmstad ännu bättre på återvinning.
Varje månad hanteras detta på HEM:s optiska sorteringsanläggning:
✔ 830 ton hushållsavfall från Halmstad
✔ 391 ton hushållsavfall från Örebro
✔ 74 ton pappersförpackningar
✔ 85 ton plastförpackningar
✔ 24 ton tidningar
✔ 7,3 ton metallförpackningar
✔ 318 ton matavfall
✔ 1045 ton levererad slurry
Vad är slurry? I vår anläggning skiljs maten från den gröna påsen och mixas med vatten till en soppa som kallas slurry. Den blir sedan till biogas och biogödsel i södra Sverige, medan själva plastpåsen blir till el och fjärrvärme. Lägg därför bara matrester i den gröna påsen!
Läs mer om färgsorteringen
Att sortera sitt avfall rätt är en enkel men kraftfull insats för miljön. När du sorterar dina sopor på rätt sätt kan de återvinnas, användas på nytt och bidra till en mer hållbar framtid – både i Halmstad och globalt.
Det går bra nu. I Halmstad källsorteras det som aldrig förr och allt mer material går till återvinning istället för att eldas upp. Insamlingen av plastförpackningar har ökat allra mest men även pappersförpackningar strömmar in i de beigebruna plastpåsarna. Men vad händer sedan med de där påsarna och förpackningarna?
- Plasten har ju blivit något av det svarta fåret, men felet är ju egentligen inte plasten i sig utan hur vi hanterar den sen och hur vi tar hand om den.
